När man börjar tiden ticka vid jour
Jour
Jour definieras enligt SPÅRA SJ som tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete.
Under jour har man fullt tillgodoräknad arbetstid.
Enligt Arbetstidslagen får jourtid per arbetstagare tas ut med högst 48 timmar under en period om fyra veckor eller med högst 50 timmar under en kalendermånad. Ett villkor för jour enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2000:42 är att det skall finnas tillgång till jourrum. Rummet ska ligga så nära huvudarbetsplatsen för jourtjänsten som är praktiskt möjligt. Vidare ska rummet vara utfört som enkelrum och ostört placerat samt ha sådan storlek och inredning att arbetstagaren får erforderlig vila. I närheten av jourrummet skall det finnas dusch och toalett samt möjlighet att värma och äta mat.
Följande gäller beträffande arbetsskyldighet vid jour:
När man har jour innebär det att man kan bli tvungen att arbeta på tid utöver själva jourturen. Det kan röra sig om både kortare och längre bortovarotider och det kan även bli en tur med överliggning. Det är ofta oundvikligt att det uppstår övertid när man har en jourtur, eftersom arbetstid som görs utöver jourturen är övertid. Den som har jour måste därför vara beredd på att arbetet kan komma att omfatta längre tid än själva jourturen och inrätta sig efter att i princip kunna ta vilken tur som helst som följer av jouruppdraget. Detta gäller oavsett när under jourturen som man kallas ut till arbete, vilket innebär att det kan bli i slutet av jourturen.
Om personen har tagits i anspråk för arbete i sådan omfattning under jourturen att tiden för vila har blivit begränsad, måste hänsyn tas härtill vid bedömning av omfattningen av eventuellt övertidsarbete.
I det fall en arbetstagare med en schemalagd jourtur har sakligt, godtagbart skäl för att inte arbeta övertid denna dag, skall hänsyn tas härtill i planeringen. Exempel på sådant skäl kan vara att barnpassning inte kan ordnas eller att tid hos läkare/sjukhus, myndighet m m inte går att omboka. Villkoret är emellertid att arbetstagaren anmäler detta i så god tid att det är möjligt att göra en omdisponering, så att någon annan arbetstagare i stället får jourturen denna dag. Med vilken framförhållning som arbetstagaren skall anmäla detta, skall bestämmas inom respektive enhet. Hänsyn måste även tas till om det inträffar en akut händelse med kort varsel i förhållande till jourturen, som innebär att arbetstagaren har sakligt skäl för att inte arbeta övertid.
Följande gäller när jourrum inte tillhandahålls:
Om man står till förfogande på arbetsplatsen utan att jourrum tillhandahålls, blir det i stället fråga om det som brukar benämnas reserv och arbetstiden värderas som egentlig arbetstid. När man har reserv ligger det i sakens natur att man är skyldig att fullgöra de uppdrag som uppstår under reservturen, men det går inte att hävda en lika långtgående arbetsskyldighet som vid jour, eftersom arbetstagaren inte har beretts möjlighet till vila under reservturen. Det är oundvikligt att uppdrag i viss omfattning kommer att sträcka sig utöver reservturen och övertidsarbete därmed uppstår. Enligt SPÅRASJ § 7 mom 2 är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid när särskilda skäl föreligger. Omfattningen av övertidsarbetet måste bedömas utifrån hur länge arbetstagaren har varit i tjänst och i övrigt utifrån vad som är skäligt ur säkerhets- och arbetsmiljömässigt perspektiv. När det är fråga om säkerhetstjänst har arbetstagaren dessutom själv ett ansvar att bedöma om han/hon är i säkerhetsmässigt dugligt skick.